Regresar   |  
Jazmín del Istmo   |   Lengua Huave, San Mateo del Mar
Traducciones:
Jazmín del Istmo
Ombeayiüts (Huave, San Mateo del Mar)
Flor de esquite, Guie’ Xhuuba’, Jazmín del Istmo, jazmín ri tse Istmo, yazmin ki Istmo
Cédulas similares

Jazmín del Istmo

Ombeayiüts
 
Jardín Etnobiológico de Oaxaca

¿kwane mi nüt nej aton ngün akualaats nej?

  • Guie’xhuuba’(ombeayaran diidxazá, zapoteco naw tiül Istmo); ngian miün ajngot a poch: ‘flor maíz’.
  • īzquixōchitl (náhuatl naw Cuenca de México, gajponüy siglo XVI); ngian miün ajngot a poch; ‘esquite flor’.
  • īzquixōchitl mí (nga én xiyee); ya tjenni; naxó nchitin
Aaga xiül küy akualaats nej aaga borraja, gulabere, heliotropo, akiiüb aaga nomeolvides. Xeyay akualaats aaga xiül küy ajiür pepel wüx aop nej. Wüx omal a nine ajpot mbaj ajiür nots nine mi xiül nej awinchay atnej mi wiül napüp.

¿Ngiane atang?

Aaga xiül küy atang tixiül wüx Cerro Montecristro, agüy kam niüng angochay arej kambaj, Honduras, Guatemala, aton El Salvador. Kiaj atang tixiül niüng ajmiük nakind, niüng nerrar, aton niüng nakats a iüt. Tapiürüch tanomb wüx nganaw ngojniaj apiayiw europeos tiül nerrar iüt andüy kawak miün Guatemala andüy Michoacán. Kiaj aliün maxomats ganüy, apiürüch xeyay mbeay teampoots nangaj iüm aton camposant niüng amiütaran maxood nipilan.

¿kwane alnoik ajawaats wüx ajngot miün?

Aaga mbaj Jazmín del Istmo andearak xeyay tiül mi mbaj poch aton tiül soen wüx nahuatl naxangeran tanomb tiül gajpokoik akoik miow nimiow (1520) neat, ndoj ajmiük Tenochtitlan. Ajküw mbas frailes tapeayiw México ndot ombasüw ombeayaran kam aton tajawüw najneajay a soen, ndoj taxangiw marangüw ijpüw nawiig naag owixaw nejiw: Los Cantares Mexicanos akiiüb Los Romances de los Señores de la Nueva España. Aaga jazmín del Istmo ngwa mbaj esquite ajntsopiw xeyay makiiüb niüng ajlüy rosita de cacao, noik mbaj neech ajmbok angan tejate, nanganeowaran nengüy Tipajteam narangüch naag os makiiüb cacao. Aaga mbaj küy asoik wüx nahuatl cacahuaxōchitl. Nganüy jogüy noik mi mbaj poch wüx nahuatl makiiüb kwane teaín mandeak:
Mā īzquixōchìtli
īhuān cacahuaxōchìtli
mā onmoyāhua
mā ontzètzelihui
ye nicān huēhuētitlan
in ontāhuiyacān.
Mi mbaj esquite
at miün mi mbaj cacao
ne ripip miün nengüy andüy menkiaj,
nganüy majmiük atne maxixix,
nengüy nejlüy naab natsüneran naag owixeran
¡majneaj omeajtsaats!

¿Ngineay ayarich nganüy?

Axomaats ombas a xiül küy tiül pajchiün iüt atnej mbeay teampoots tiül namixnine kambaj, atne San Andrés Huayapa, nengüy ngome xeyay menkiaj. Ajküw montaj mixiig nawüw Latiük Istmo de Tehuantepec andiümüw xeyay, ayariw mayaküw temalüw majmbokangan ondeats wüx mambüw tiül velas, mi nangox nüt mixiig. Guie’ Xhuuba’, agüy mi nüt neje mbaj wüx ombeay mixiig, at miün arang mi nüt nüx tiül a kambaj kiaj. Bupu, noik napop naganeowaran narangüch wüx majlüy nangox nüt naag os makiiüb cacao, ajiür ajmbokangan naag a mbaj kiaj makiiüb a guie’ chaachi.

Mi mbaj esquite tiül Jardín

Tiül JEBOax sapiüran noik ombas a xiül kam atüch apikiw metro ajal oleaj tingileamiün atang. Teat Dios mangüy nejiwe teat, müm makiüb mikualüw nejiw nawüw tiül istmo tüüch xikon aaga xiül küy wüx ajiür ijkiaw metro ajal oleaj. Xeyay lanarangan mawün osab a nine mbaj, ngo mawün. Agüy naleaing apiüngüw monjaw wüx xiül nawüw tiül istmo: aaga xiül küy apak ndot mi yak noik netsaag wiüd wüx owixnej atkiay mawün mi oxiich nej alndom mi piür ndoj tiül iüt.
Traducción y voz en lengua Ombeayiüts (Huave, San Mateo del Mar): San Mateo del Mar , Museo Textil de Oaxaca
*
Editor responsable: Enrique Scheinvar Gottdiener , escheinvar@gmail.com
Cédula de información de Jazmín del Istmo en lengua én-ná

Forma de citar:

De Ávila A. 2026. Jazmín del Istmo (Huave, San Mateo del Mar; Pinzón-Palafox N.). v.1.10 Cédulas del Jardín en lenguas originarias. https://www.cedulasdeljardin.mxcedula/JebOax/jazmindelistmo_huv accesado el 12 de junio de 2026
Esta versión: v.1.1
Versiones previas: Aún no hay versiones previas
Compartir esta cédula en tus redes
Licencia. Se concede permiso para copiar, distribuir y/o modificar este documento bajo los términos de la Licencia de Documentación Libre de GNU, Versión 1.3 o cualquier versión posterior publicada por la Free Software Foundation; sin Secciones Invariantes, Textos de Portada y Textos de Contraportada.
Visitas: 4    
Programación y mantenimiento

Enrique Scheinvar
Investigador por México, Secihti/JebOax
enrique.scheinvar@secihti.mx

Diseño web

Alma Lizeth Pérez Bautista
Servicio social, JebOax, 2023

Enrique Scheinvar
Investigador por México Secihti/JebOax, 2025

Licencia

Este software se distribuye bajo la Licencia Pública General de GNU (GPL) versión 3, lo que significa que es software libre: puedes usarlo, copiarlo, modificarlo y redistribuirlo bajo los términos de la licencia. El código fuente está disponible públicamente para fomentar la transparencia, la auditoría técnica y el desarrollo colaborativo.